Menopausen är en del av vårt liv, inte en mållinje. Den gynekologiska och intima hälsan förblir en del av hälsan under alla senare år — även efter 65 eller 75. Att mensen upphörde för länge sedan avslutar inte frågan.

Fyra saker är bra att veta.

Berätta alltid för en läkare om en blödning efter menopausen. Om det har gått ett år eller mer sedan din sista mens är varje blödning eller stänkblödning (spotting) — även en enstaka och liten — ett skäl att boka första möjliga tid. Orsaken kan vara ofarlig, men det måste en läkare bedöma. Vid riklig blödning eller om du mår dåligt, sök hjälp akut.

Intima besvär kan du ta upp direkt med en läkare. Torrhet i slidan, sveda, obehag vid samlag, besvär från urinvägarna — det är vanliga saker senare i livet och helt normala medicinska ämnen. Ett sådant samtal kan kännas pinsamt, och det är förståeligt; läkare arbetar dock med de här frågorna varje dag, och ofta finns det sätt att göra besvären mindre kännbara.

Ett nytt symtom är inte bara ”åldern”. Om något har förändrats — i kroppen, flytningarna, huden i underlivet, hur du mår — är det värt att berätta om det i stället för att på förhand förklara det med åldern. Bedömningen är läkarens.

Besök och undersökningar tar inte slut med åldern. Screeningprogram har åldersgränser, men behoven av hälsa har det inte. Vad som är rimligt i din situation bestämmer du tillsammans med din läkare.

Före ett besök kan du — om du vill — skriva ner observationer och frågor, på papper eller i telefonen. Men du kan också komma utan några anteckningar: det räcker att berätta vad som händer.

Källor: [1] WHO — Menopause (fact sheet); [2] NHS — Post-menopausal bleeding.